Dom som tilldelas egna dagar är många gånger en grupp människor som inte innehar lika många privilegier som en annan grupp. Exempelvis har vi det jordklotsvida firandet av Pride. Själv är jag stolt & lycklig över min heterosexualitet & glädjen den kan skänka mig, men jag ser för sakens skull heller ingen anledning att sura över att det inte finns någon Hetero Pride-festival att rosamålad springa runt & flaxa i - även om det vore ganska trevligt (i sådana fall; vem hindrar mig från att starta en sådan? Vill du ha en heterofestival så starta en istället för att sitta & gnälla på bögarna som kämpat för sin).
Som heterosexuell har jag ett samhälleligt privilegium. Pride-folket kan gott ha en festival, & jag kan vara utan. Som man har man också ett samhälleligt privilegium större än det kvinnorna tilldelats. Vi har dock den internationella kvinnodagen för att göra oss extra uppmärksammade. Kvinnor & homosexuella har dels detta gemensamt; vi måste höja våra röster för att höras. Därför ser jag inte det stora problemet med att vi somliga dagar har strålkastarna riktade rakt mot oss. I strålkastarskenet behöver vi inte spränga våra stämband för att komma till tals.
Givetvis leder det inte framåt att nöja sig med en dag av dom 365 som finns att tillgå, & att enbart uppmärksamma kvinnofrågor på den internationella kvinnodagen, men vi kan nyttja extraskenet vi en dag om året får för att utvidga det att lysa på oss tills dess att vi står hand i hand med männen på en platå av ömsesidig jämställdhet, rättvisa & respekt. Bägge könen, rakt under strålkastaren, 365 dagar om året. Det är målet.
/Marielle.
HAR DU OCKSÅ EN TEXT DU ÖNSKAR SPRIDA? SKICKA IN DEN TILL TUTTREVOLUTION@LIVE.SE
JOINA: TUTTREVOLUTION.
JOINA: TUTTREVOLUTION.
2 kommentarer:
Jag tänker på röda bönar "vi måste höja våra röster för att höras"
Musik var i åtanke. :)
/Marielle
Skicka en kommentar